Begravningen
Hur planerar man en begravning för sitt barn? Tanken är absurd. Instinktivt kände jag att vi måste utgå från Ebbas personlighet. Vad skulle hon ha tyckt om? Hur skulle hon ha velat ha det?
Jag har redan nämnt att Ebba var väldigt social. Hon älskade att ha vänner på middag och när det var ”fullt hus”. Det var bl.a. anledningen till att vi bjöd in alla grannar, 43 hushåll, på mingel i trädgården när vi flyttade in i vårt nya hus. Ebba skrev inbjudan och delade ut i allas brevlådor. Det blev en väldigt lyckad eftermiddag där både jag och Ebba fann nya vänner.
År 2016 var vi på begravning i S:t Ansgars Kyrka. Det var en otroligt vacker begravning och det var en granne som Ebba kommit nära och som hon tyckte om väldigt mycket som tyvärr gick ur tiden alldeles för tidigt. I kyrkan sjöng Oskar Nilsson Ted Gärdestads låtar till Janne Schaffers gitarr. Ebba, som tyvärr har upplevt allt för många begravningar vid så ung ålder var helt absorberad av musiken. Hon sa ”-Men mamma, det låter ju precis som Ted Gärdestad!” Efter begravningen sa hon ”Det här är den vackraste begravning jag varit med om.” Begravningssällskapet fortsatte ner till Sjöpaviljongen i Alvik, en restaurang Ebba älskade att äta på. Hon tyckte att det kändes lite lyxigt. Middagen blev så fantastiskt fin och när vi promenerade hem den kvällen pratade vi om hur vackert det ändå kan vara att ta farväl av en människa.
Hade vi inte upplevt det här tillsammans så hade jag inte vetat hur fint Ebba tyckte att det var eller att det finns alternativ till vanligt kyrkkaffe.
Nu mindes jag det här. Jag tänkte på Ebbas glädje över hur fin begravningen och begravningsmiddagen varit mitt i all sorg över att ha förlorat en vän. Därför blev det en självklarhet för mig att DET var precis så hon själv skulle vilja ha det.
När ett barn dör är det många som drabbas. Det är inte bara familjen och de närstående, utan även förskola, skola, fritidsaktivitetsvänner och ledare. Jag vill minnas att begravningsentreprenören delade ut 350 program i kyrkan. Begravningsakten tog plats i Adolf Fredriks Kyrka. Ebbas pappa hade valt kyrka och även sett ut gravplatsen för Ebba. Hon ligger i det soligaste området på kyrkogården och precis bredvid Thor Modéen så jag tror att de har ganska roligt ihop.
Begravningsceremonin innehöll naturligtvis psalmer, böner, griftetal och allt som hör till en begravning men i det här forumet skulle jag dock vilja lyfta fram de personer som gjorde begravningsceremonin till den absolut vackraste jag upplevt.
Ebbas klasskamrat Adrian Macéus, 11 år, inledde med att sjunga ”Himlen så oskyldigt blå”, en av Ebbas favoritsånger. Rasmus Johansson Wiborg, 11 år, spelade Amazing Grace på trumpet, Ebbas klassföreståndare, Sibel Demirol, läste en fantastiskt vacker dikt som hon även läst på minnesstunden på Campus Manilla. Ebbas pianolärarinna Diana Philshinn spelade Waltz ur Sleeping Beauty, den senaste pianoläxan Ebba fått och satt och klinkade på i källaren så ofta hon kunde. Ebba var så stolt över att hon började få ordning på händerna som skulle spela helt olika tangenter. Vidare sjöng Darin ”Tänk dig”. Jag är så glad över att han ville delta och framföra den sången. Han har fått en speciell plats i mitt hjärta genom den värme och det engagemang han visade. Vivian Cardinal sjöng ”Utan dig”. En av de sorgligaste och vackraste sånger jag hört. När jag hörde den för första gången kändes den som att den var skriven till mig och Ebbas pappa. Sist men inte minst känner jag att jag vill nämna prästen. Anders Hansén arbetar dagligen med barnverksamhet, parsamtal och krissituationer. Det kändes rätt att välja Anders som präst för begravningsceremonin. Det var många barn som skulle närvara och det var en krissituation i allra högsta grad. Jag är så glad över att vi hittade honom och att han med sin värme, tydliga närvaro och sitt engagemang i allra högsta grad bidrog till att ceremonin blev så vacker.
Efter begravningsceremonin begav sig alla till Sjöpaviljongen i Alvik. De hade dessvärre inte plats för alla som var i kyrkan och vi var tvungna att skära ner på gäster till minnesmiddagen. Vi fokuserade på människor som på senare tid kände Ebba och som hon faktiskt hade en relation till när vi bjöd in till minnesstunden. Vi blev ändå närmare 110 personer till middag.
Middagen blev en fantastiskt fin minnesceremoni för Ebba. En stråkkvartett bestående av Åsa Johansson Wiborg och Andrej Nikolajev på fiol, Elisabeth Arnberg på viola och Annika Janhagen på cello spelade ett specialskrivet medley, arrangerat av Kapellmästare Krister Lundqvist, som inleddes och avslutades med toner av hennes namn, E B B A. Medleyt bestod av sånger som betytt något för Ebba. Vid entrén stod hennes bild och under den låg en minnesbok där gästerna kunde skriva en hälsning. Maten var delvis komponerad utifrån vad Ebba tyckte om och hon tillägnades många fina tal under middagen.
Det blev en afton fylld av massor av värme och kärlek och det kändes som att vi verkligen gjort precis som Ebba själv skulle ha valt att göra.
Det var det viktigaste.